Precis som människan har katter olika blodgrupper men de har inte samma blodgruppssystem (ABO och Rhesus) som vi har. När vi tittar på ytan av kattens röda blodkroppar finns där olika proteiner, s.k. blodgruppsfaktorer.
Blodgruppsfaktorerna är ärftliga och gör att vi har olika blodgrupper. I de olika blodgrupperna finns vanligtvis antikroppar mot andra typer av blod än det egna. Antikroppar finns i råmjölken hos digivande katter och dessa kan ställa till allvarliga problem för kattungarna (och även vid blodtransfusioner). Om kattungen har en annan blodgrupp än kattmamman, förstör mammans antikroppar kattungens blodkroppar (hemolys) om den får i sig dessa via modersmjölken. På katt känner man idag till tre olika blodtyper. A, B och AB.
Viktig information!!
I rasen finns det tre olika blodgrupper; A, AB och B.
A är dominant över B. Anlaget för B-blod kan alltså bäras recessivt, dolt, och benämns då b. AB är ovanligt och ska inte förväxlas med en katt som är A och bärare av b, A/b.
Nu till de anlag som är knutna till blodprofilen för B-blod, b1, b2 och b3. Dessa kan bäras dolt av katter som har blodgrupp A eller AB. Innan 2022 hade vi inte kännedom om allel b3 vilket har visat sig vara vanligare än vi trott. Man kan få reda på om katten är bärare via dna-test. Sereologiska tester (blodtest) visar enbart blodtyp, inte anlag. Det innebär att en katt, som enligt test är blodgrupp A, ej bärare av någon av de kända alleler, b1 och b2, kan har två anlag b3 från sina föräldrar.
Om detta är fallet så ändras blodbilden och katten har blodgrupp B.
När man testar för alla tre allelerna, b1, b2 och b3, och katten t.ex. har två anlag för b3 så har den alltså blodgrupp B eller om den har b1 från mamma och b3 från pappa så ändrar sig blodbilden från A/b till B. Detta kan förklara de flertalet fall där till synes friska kattungar har blivit svaga och dött. Mamma katt har testats serelogiskt för blodgrupp A, men i realiteten är hon B, då hon har två alleler för b3.
Anledningen till att man blodgrupperar sin katt innan avel är att förhindra att man parar en B- blodshona med en A-blodshane. Det kan innebära att kattungarna drabbas av neonatal isoerytrolys (NI) som leder till att kattungar kan dö om de diar sin mamma det första dygnet pga sönderfall (hemolys) av de röda blodkropparna. Honans råmjölk innehåller höga titrar antikroppar som angriper kattungens blodkroppar.
Vi behöver göra dna-tester för b-allelerna, så att vi får fullständig blodpanel inför avel. Det verkar som att de flesta laboratorierna erbjuder denna test. Vi vet att om man har testat sin katt hos Langford inom loppet av två år, så kan man kontakta dem och be de komplettera med ett test för b3. Detta går säkert bra hos övriga lab också. Det finns bra information om b3. Texterna är ju dock på engelska, men relativt lätta att förstå. Ta gärna en stund och läs igenom dem. Klicka på länkarna för att komma till texterna:
Langford Vets – New cat genetic test
Här kan ni se en föreläsning som Siril Malena Isaksen, molekylärbiolog och som arbetar med rättsgenetik, föreläste om den 28 maj 2022. Den finns nedan på både norska och engelska:
Presentation på norska – Blodtyper hos ragdolls og b3 varianten
Presentation in English – Bloodtypes in ragdolls and the B3 variant
Sprid gärna denna information till de ni känner som föder upp ragdolls!
Kattens blodgrupper
A-typ
Detta är den vanligaste blodgruppen. Om kattmammans blod är av A-typ, blir det inte några komplikationer för kattungarna. A-blod nedärvs dominant över B.
B-typ
Denna blodtyp är ovanligare än genomsnittet men det innebär inte att blodet är defekt. B-blod förekommer hos alla raser men är vanligare i vissa. Man uppskattar B-blodet hos somali och abessinier till ca 20% generellt över rasen. B-blod har antikroppar mot A-blod och kan därför ställa till problem inom aveln.
AB-typ
Detta är den mer ovanliga typen och får inte förväxlas med A-blod. AB är en egen blodtyp.
A + A eller A + B
Om din avelshona med blodgrupp A , paras med en hankatt med samma typ av blodgrupp, kommer du att få en kull välmående kattungar. Detsamma gäller om din hona A paras med en hankatt B (A-blod nedärvs dominant över B). A-katter har mycket få, eller inga alls, antikroppar mot blodgrupp B.
B + A
Om din honkatt har blodgrupp B och paras med en A-blodshane uppstår problem. Det som händer är att honan normalt föder sin kull, men tyvärr "förgiftar" hon sina små via råmjölken, eftersom hon har antikroppar mot hanens främmande blodgruppsfaktorer (A-blodet). Dessa antikroppar kan inte passera moderkakan till den ofödda ungen, men när ungen väl är född, får den i sig antikropparna genom modersmjölken.
Under kattungens 48 första levnadstimmar kan mammans antikroppar tas upp via kattungens tarmsystemet ut i blodet och bryter ned de röda blodkropparna. Detta leder oftast till kattungens död inom några dagar. Detta kallas neonatal isoerytrolys (NI).
Symtom
Brunröd urin, gulaktiga slemhinnor, trötthet och ovilja att dia. Kattungen kan också dö plötsligt utan att ha haft några synliga symtom alls. I de lindrigaste fallen kan kattungen få kallbrand i svansen och svanstippen torkar bort. De kattungar som insjuknat kan man sällan rädda. Om vi genast åtskiljer ungarna, som visat symtom, från sin mamma och stödmatar dem, är det mycket osannolikt att de tillfrisknar. Vi kommer då endast förlänga livslängden med några dagar.
Vad kan man göra?
För att slippa obehagliga upplevelser i form av att till synes friska ungar dör efter ett till två dygn, ska man blodgruppera sin avelshona innan parning. Man bör även kontrollera att den tilltänkta hanen har en passande blodgrupp. Det är en billig investering.
Genetik kring Neonatal isoerytrolys
Blodgrupperna nedärvs enligt Mendels lagar*. Blodgruppen A består av AA eller Ab och B-blodgruppen av bb. Om du parar din B(bb) hona med en A-hane (AA) kommer alla ungarna att insjukna, eftersom ungarna då till 100% får blodgrupp A. Ungarna får då via modersmjölken antikroppar mot den blodfaktor de ärvt av sin far. Om hanen är A (Ab) kommer ungarna att till 50% att insjukna då deras blodgrupper blir A (Ab) och 50 % förblir friska med blodgruppen B(bb).
Vad gäller?
Den 24 mars 2015 meddelade Jordbruksverket att de haft möte med Sverak. På detta möte meddelades att vi fr.o.m. 24 mars 2016 inte längre kan ansöka om dispens för parning mellan hona med B-blod och hane med A-blod. Endast raser med liten avelsbas kan anses ha särskilda skäl att ansöka om dispens. Detta gäller inte ragdoll då vi har en utbredd avelsbas idag.
*Mendels första lag gäller fördelningen och kombinationen av de dubbla arvsfaktorerna för en egenskap i avkomman. I Mendels andra lag sägs att arvsmassan är uppdelad i enheter, vilka ärvs oberoende av varandra och kombineras slumpvis vid nedärvningen.