Under åren 2015-2016 blev ragdolluppfödare runt om i landet både bekymrade och oroade, då det började dyka upp en ny defekt hos ragdollkattungar i flera olika kullar. Det föddes kattungar som inte utvecklades normalt. De växte inte som sina syskon utan blev mycket mindre, fick ett annorlunda mer kompakt och dvärglikt utseende. De flesta av de drabbade kattungarna fick riktigt svåra symtom under sin uppväxt vilket gjorde att de inte överlevde.
Dvärgar
De här annorlunda små kattungarna, vilka uppfödarna började kalla för dvärgar, hade olika symtom i varierande allvarlig grad. Gemensamt för dem alla var att de inte utvecklades normalt. De kattungar som drabbades svårast av dvärgväxt dog i tidig ålder eller fick avlivas, då lidandet är oerhört stort för de drabbade kattungarna.
Uppfödarnas kamp
Där och då började en lång och mödosam resa för uppfödarna, en kamp för att försöka förstå vad dvärgväxt var. Man började kartlägga var det kom ifrån och hur man kunde undvika att kattungarna drabbas. Ett gediget arbete startade för att lära sig mer om vad det var som hände. Flera uppfödare gjorde olika tester för åkommor som de redan kände till, t.ex. sköldkörtelrubbning, men inget av det man testade för stämde riktigt in på de drabbade dvärgarna.
PG
Många diskussioner fördes och uppfödare försökte kartlägga problemet. Genom att studera stamtavlorna på dvärgarna kom man fram till en gemensam nämnare i stammen på alla de drabbade kattungarna och det var en ragdollhona vid namn ES*Patriarca Gucci född 2001. När man talar om dvärgväxt hos ragdoll, brukar man förkorta Patriarca Guccis namn och benämna henne kort och gott som ”PG”. Hon var i avel i Danmark för många år sen. Hon var en fullt frisk och vacker ragdoll som levde länge och själv inte hade några som helst symtom eller problem med dvärgväxt. Hon fick fina avkommor som gick vidare i avel.
Problem med PG-avel
Från början gick det bra att avla med PG-linjerna (med katter som har Patriarca Gucci i stamtavlan). Man fick fram vackra katter som blev väldigt omtyckta och som även premierades av domare på utställningar. Linjerna blev populära bland många uppfödare. Allt eftersom generationerna gick, och PG kom allt längre bak i stamtavlan på avelskatterna, så började det göras fler och fler parningar där man ”dubblerade PG”, dvs parade en hona med PG bak i sin stamtavla med en hane som också hade PG i stamtavlan. Man fick då ofta fram kattungar, som var breda, snygga, robusta, lugna med bra temperamentet. Många av dessa gick väldigt bra på utställning.
Efter flera generationer hade inavelsgraden minskat till den nivå att en dubblering på PG inte längre resulterade i en lika hög inavelsgrad. Detta ledde till att allt fler uppfödare började använda sådana parningar. När dubbleringarna på PG därefter blev mer frekvent, i syfte att framhäva de eftertraktade egenskaperna hos dessa särskilt vackra katter, uppstod betydande problem. Allvarliga komplikationer började märkas i aveln, och så kallade dvärgar började födas i kullarna, små, dvärgväxta ragdollkattungar med extrem typ. De hade tilltalande utseende och ovanligt lugnt temperament men var svårt defekta, led av allvarliga hälsoproblem.
Symptom hos ragdollkattungar drabbade av dvärgväxt
Samarbete, information och gemensamma avelsråd
När Ragdolluppfödare började drabbas av problem med dvärgväxta kattungar, inleddes en öppen dialog mellan uppfödarna. De delade med sig av sina erfarenheter och svåra upplevelser kopplade till dessa så kallade dvärgar, i syfte att gemensamt förstå och hantera problemet. Ett nära samarbete växte fram kring den nya dvärgväxtproblematiken inom rasen. Uppfödarna började systematiskt inventera antalet födda dvärgar och kartlägga berörda linjer. För att underlätta arbetet skapades en särskild Facebook-grupp där uppfödarna delade filmer och bilder på de drabbade kattungarna, samt diskuterade observationer och möjliga samband. I gruppen utbyttes även erfarenheter kring olika tester och behandlingsmetoder och förde gemensamma resonemang kring både problemets orsaker och möjliga lösningar om hur man kunde agera i sin avel för att undvika att drabbas.
Rasringen Scandinavian Ragdoll Club (SRC) tog därefter fram rekommenderade avelsråd, vilka publicerades på klubbens webbplats. Dessa råd fick brett genomslag och följdes av många uppfödare, även om vissa valde att inte tillämpa dem. SRC publicerade dessutom omfattande information om dvärgväxt inklusive detaljerade beskrivningar av tillståndet samt illustrerande filmer och fotografier, för att alla intresserade skulle kunna ta del av materialet och öka sin kunskap om dvärgväxtproblematiken. HÄR finns mer information.
Projekt Dvärgväxt
Till många uppfödares stora glädje antog Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) utmaningen år 2016, efter en förfrågan om hjälp från ett antal engagerade uppfödare. SLU påbörjade då forskningen kring dvärgväxt hos ragdoll. Forskningsprojektet, med titeln ”Projekt Dvärgväxt”, leddes av forskaren Jeanette Hansson och hade som mål att identifiera den genetiska mutation som orsakar dvärgväxt hos ragdollkattungar. Den övergripande ambitionen var att lokalisera den felande genen och därigenom möjliggöra utvecklingen av ett gentest, som uppfödare skulle kunna använda för att avgöra om deras avelskatter bar på den aktuella defekta genen.
Projektet fick ett varmt mottagande. Rasringarna och ett stort antal uppfödare bidrog ekonomiskt för att forskningen skulle kunna starta och fortskrida snabbare. Även Agria och Svenska Kennelklubbens forskningsfond (SKK) beviljade stöd till projektet.
Under forskningsarbetets gång har många uppfödare aktivt medverkat genom att skicka in blod- och dna-prov från drabbade katter, konstaterade bärare av genen samt från individer både med och utan PG i sina linjer. Detta omfattande material har varit av stor betydelse för forskningen och har bidragit till att öka kunskapen om dvärgväxtens genetiska bakgrund hos ragdoll.
Dvärgväxtgenen lokaliserad och gentestet klart
Glädjen och lättnaden var stor bland ragdolluppfödare världen över, när så slutligen besked kom från SLU sensommaren/hösten 2020, efter 3 års arbete med Projekt Dvärgväxt, att man funnit genen och att ett fungerande gentest tagits fram. Hösten 2021 hade det gått 1 år sedan rapporten var klar och nu, 2025, väntar världens uppfödare fortfarande på att få ta del av resultat och dna-testet. Projektet är fortfarande pågående och forskarna på SLU väntar på att få Projekt Dvärgväxt granskat och publicerat i ett vetenskapligt magasin. Så snart "Projekt Dvärgväxt" väl är publicerat så kan gentestet snabbt komma igång på SLU, så att uppfödarna kan börja testa sina avelskatter!
Ragdollklubben för kontinuerligt en dialog med forskarna på SLU om läget i Projekt Dvärgväxt. Vi fortsätter arbetet och kommer gå ut med information så snart vi kan.
Väl spridda linjer
Avelsråden som SRC publicerade har funnits i flera år, och har även delats internationellt. Informationen om dvärgar har funnits tillgänglig länge och många av uppfödarna har försökt informera om dvärgväxt för uppfödare i hela världen under många år.
Men PG-linjerna har varit populära en lång tid och har avlats på i många år och i många kattgenerationer innan dvärgväxtproblematiken upptäcktes, så de har tyvärr hunnit fått väldigt stor spridning i rasen världen över. Alla uppfödare behöver nu verkligen tillsammans hjälpas åt att inte sprida PG-linjerna.
Ragdollklubbens avelsråd angående dvärgväxt
Så söker du efter PG i stamtavlor
Viktigt att tänka på
Alla katter som har PG i sin stamtavla kan tyvärr vara potensiella bärare av dvärgväxt, d.v.s. de kan bära på den defekta gen som vi vill undvika att sprida vidare i rasen. Följ rekommenderade avelsråd för att undvika att sprida dvärgväxtgenen.
Frågor?
Har du frågor, eller tips, även anonyma tips är välkomna. Om du har drabbats av dvärgväxt och vill dela med dig så är du välkommen att kontakta oss i Ragdollklubbens Avels- och Hälsoråd. avelohalsa@ragdollklubben.com